Talangens färg är grön…
Det här är ingen motsägelse till Prefers topic om pingisen, förlåt, bordtennis, fritidsgårdarna och den utveckling sporten haft i vårt avlånga land. Däremot förtjänar partyprissen J-O åtminstone någon form av dämpad hyllning. Han har ju trots allt bjudit på många spännande ögonblick – och jag menar inte de hysteriskt roliga fyllebilder jag sett av honom från Undici – utan främst i de matcher som man följt honom i ett OS eller VM.
J-O tillhör en liten unik skara idrottsmän med en avvikande spetskompetens som stavas E-X-T-R-E-M- T-A-L-A-N-G och då av det absolut värsta slaget. Nu har han förvisso en kroppsform och vissa fysiska attribut som absolut inte skulle göra honom till stjärna i varken häcklöpning eller simning, men mannen har bollkänsla… en grönjävlig bollkänsla (tillåt mig le)….och det kan man klara sig långt på. För nog fan har han varken drillats eller tränats lika hårt som de kineser han förnedrat genom åren.
Jag vill mena att J-O kanske skulle kunna ha blivit minst lika duktig i fotboll…eller? man måste ju faktiskt träna kondition när man lirar böll…
Nåväl, nu fick han lite upprättelse, den gode J-O
Waldner förtjänar all hyllning. Inte för SM-guldet häromdan men för allt han gjort när han var på topp.
Vad gäller fotboll så var han ju grym i tv-laget en gång i tiden. Då klarade han också 90 minuter, nästan.
J-O är ju ett undantag igentligen.Extrema talanger,brukar ju aldrig bli dom topp idrottsmän som dom spås i unga år.För med extrem talang brukar det oxså finnas med en Stor latmask.Dom har ofta det för lätt i yngre år och tröttnar helt enkelt.Sprit och kvinnor räddar oftas dessa människor från idrotten.
Sen hade han “turen” att som vuxen bara bli 3 äpplen hög och att som dryga 40 fortfarande se ut som 13, kan ha skrämt iväg en del potentiella golddiggers? även om han nog haft kul ändå.